Kapitel 2

Vem Ă€r du som anvĂ€ndare – vad behöver du

HÀr slutar allmÀn service

De anvÀndare vi riktar oss till hÀr Àr frÀmst de som, av olika anledningar, inte Àr intressanta för de vanliga kommersiella aktörerna eller omfattas av den egna kommunens utbyggnad.

Bredband, som kommersiell tjĂ€nst, Ă€r idag framförallt en individuell tjĂ€nst levererad av en stor Internetleverantör (ISP), ibland via en accessleverantör (KO eller liknande). För att affĂ€rs- och leveransmodellen skall vara kommersiellt intressant krĂ€vs mĂ„nga kunder, som bĂ„de Ă€r lĂ€tt nĂ„bara och som kan dela pĂ„ kostnaderna för accessnĂ€t. Dvs, ”de som inte blir serverade” Ă€r ofta de som bor glest och lĂ„ngt ifrĂ„n varandra, samt de som vill ha kollektiva lösningar.

Det som ÄterstÄr för dessa Àr att göra sjÀlv. Problemet med detta Àr komma förbi de ekonomiska hinder som hejdat de kommersiella aktörerna och fÄtt dessa att inte erbjuda tjÀnster, eller erbjuda tjÀnster med för lÄg kvalitet. Hindren finns frÀmst i att etablera den infrastruktur som behövs, att nÄ och ansluta till Internet, samt i att kunna driva kommunikationen över denna.

Infrastruktur

Infrastrukturen som krĂ€vs Ă€r den utrustning (ledningar eller radio) som behövs för att nĂ„ nĂ€rmaste möjlighet att koppla in sig pĂ„ Internet. Problemet med den hĂ€r infrastrukturen Ă€r att den ofta Ă€r en dyr investering, ju lĂ€ngre strĂ€ckor desto dyrare. Är man dessutom fĂ„ som anvĂ€nder sig av den, och delar pĂ„ kostnaden, blir det dyrt – och inte lockande för kommersiella aktörer att göra affĂ€rer pĂ„.

SĂ€tten att komma förbi det hĂ€r Ă€r att bidra med eget arbete (t.ex grĂ€va sjĂ€lv), hitta bra sĂ€tt att dela kostnader (kollektiva lösningar, samförlĂ€ggning, ..) samt att vĂ€lja rĂ€tt teknik. Egentligen samma sĂ€tt som gav bĂ„de elektricitet och telefon till byn en gĂ„ng i tiden – och som man Ă€ven idag anvĂ€nder för att via en vĂ€gsamfĂ€llighet se till att man kan ta sig Ă€nda hem.

Drift

Har man vĂ€l en infrastruktur pĂ„ plats kan man driva denna pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt, beroende pĂ„ hur mycket arbete man vill och kan göra sjĂ€lv. Det finns inget facit som talar om vilken driftform som rĂ€tt eller fel – men en grundregel brukar vara att ju mer man kan göra sjĂ€lv och ju fĂ€rre mellanhĂ€nder som skall ha sin försörjning desto billigare och enklare blir det.

NÄgra grundalternativ (som beskrivs mer utförligt i kapitlet om driftformer) Àr:

  • kollektivt abonnemang hos en ISP, ger ofta lĂ„ga kostnader, liknar de traditionella ’kabel-TV-avtalen”. Drift av infrastrukturen utförs av ISP:n. Har ofta nackdelar i form av lĂ„ng bindningstid.
  • öppna nĂ€t – hĂ€r upplĂ„ts driften av infrastrukturen Ă„t en entreprenör via vilken man sedan – individuellt – kan avtala abonnemang hos de ISP:er som entreprenören har avtal med. Det hĂ€r Ă€r en driftform ofta tillĂ€mpad av stadsnĂ€t och allmĂ€nnytta.
  • ”egen-operatör” – hĂ€r agerar samfĂ€lligheten egen ISP, eller sub-operatör till den ISP föreningen har avtal med och köper IP-förbindelser av. Den hĂ€r lösningen krĂ€ver mest eget arbete och kompetens, men har i gengĂ€ld störst potential för billiga och anpassade tjĂ€nster.

KĂ€nner du igen dig

Att ”servera sig sjĂ€lv” krĂ€ver alltsĂ„ betydligt mer engagemang och uthĂ„llighet Ă€n att bara köpa en tjĂ€nst. Men det bygger ocksĂ„ kompetens och har potential att skapa bĂ„de bĂ€ttre och billigare resultat.

Inga kommentarer

Inga kommentarer Ànnu.

TyvÀrr, kommentarformulÀret Àr för nÀrvarande avstÀngt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt