Kapitel 3

Vad Ă€r bredband – enligt EU, PTS och oss

Bredband blev pÄ 90-talet uttrycket för lösningen av alla problem. Om man fick bredband sÄ kunde man göra allt, man behövde inte Äka hemifrÄn, TV blev bÀttre och man kunde göra jobbet hemifrÄn ocksÄ.

Lustigt nog sÄ var det inte helt fel Àven om vi idag har nyanserat oss en del och kunnat avgöra bÀttre vad som krÀvs för att vi ska var helt nöjda med anslutningen till yttervÀrlden.

Än sĂ„ lĂ€nge kan vi som svenska medborgare inte krĂ€va mer anslutning Ă€n c:a 20kbit. Det motsvarar en dĂ„lig telefonlinje som knappt klarar modem. I verkligheten har de flesta tĂ€tortsbor och mĂ„nga andra möjlighet till 500 till 5000 gĂ„nger sĂ„ mycket.

NÀr PTS anvÀnder uttrycket bredband sÄ definierar man det som att man minst kan ladda ner ned en fart av 2Mbit/s. SÄ sent som 2006 anvÀnde OECD 256Kbit/s som grÀns för nedladdningshastighet. Vi lÀnge sagt att 100Mbit Àr en lÀmplig fart och att det Àr billigast att bygga för Gbit/s. För att det verkligen ska fungera

Varför vĂ€ljer vi  100Mbit/s? Det bygger pĂ„ antagandet att hushĂ„llet som ansluts inte Ă€r ett ensamhushĂ„ll – det finns flera samtidiga anvĂ€ndare och med ungdomsbeteende sĂ„ sĂ„ anvĂ€nder man flera tjĂ€nster pĂ„ en gĂ„ng.

HĂ€r Ă€r en indikation pĂ„ nĂ€tbelastningen för olika sysselsĂ€ttningar. NĂ€r man funderar pĂ„ sina behov sĂ„ bör man dela upp dom i tjĂ€nster som krĂ€ver garanterad bandbredd och sĂ„dana som alltid fungerar – men mer eller mindre bra.

Vi börjar med krÀvande tjÀnster:

För att titta pÄ vanlig TV komprimerad med MPEG2 gÄr det Ät 3-10Mbit/s per kanal beroende pÄ avsÀndare (SVT typiskt 5Mbit/s).

För att titta pÄ HDTV komprimerad med MPEG4 gÄr det Ät 10-20Mbit/ per kanal beroende pÄ avsÀndare (SVT typiskt 12Mbit/s)

Videokonferens med Skype eller annan enklare te knik 100 eller nĂ„gra 100 kbit/s. Om man vill anvĂ€nda klassiska videokonferensutrustningar frĂ„n t.ex Tandberg eller Polycom bör man ha minst 2M bit/s – och notera att det mĂ„ste dĂ„ vara symmetriskt och dĂ€rmed dubbelriktat.

En viktig del nÀr det gÀller kommunikation Àr ocksÄ att det Àr korta svarstider ( ping-tider) sÄ att man kan föra ett normalt samtal utan pauser.

IP-telefoni har mycket smÄ krav pÄ bandbredd men höga pÄ stabilitet och svarstider. Fungerar inte IP-telefoni beror det oft ast pÄ att nÀtleverantören Àr klÄfingrig och har spÀrrat förbindelser (portar) som krÀvs för att tjÀnsten ska fungera.

Email klarar sig nĂ€stan med vad som hel st men sĂ„ fort man bifogar dokument eller bilder ökar kravet snabbt. Är man en oregelbunden anvĂ€ndare sĂ„ börjar man bli glad vid 1 Mbit/s och blir sen gladare ju mer man fĂ„r.

Om man yrkesarbetar med dokument och bilder som behöver skickar över nÀtet föreslÄr vi en lÀgsta nivÄ pÄ 10 Mbit. Om man skapar innehÄll och behöver kunna ladda upp det (fotografer, videoredigerare, programmerare, författare, webbdesigner och liknande anvÀndare) behöver man Ànnu mer för att kunna arbeta effektivt.

Nerladdning för yrkesgrupper och privatpersoner börjar bli trivsamt efter 10Mbit/s och blir sen enklare ju mer bandbredd man har – oftast Ă€r det servern man hĂ€mtar frĂ„n och dess anslutning s om begrĂ€nsar den effektiva hastigheten.

Om man tĂ€nker sig ett ensamhushĂ„ll som anvĂ€nder nĂ€t et till all mediakonsumtion inklusive telefoni och TV sĂ„ bör det vara minst 20Mbit/s i kapacitet för att man ska klara att titta pĂ„ TV (eller spela in) och anvĂ€nda dator samtidigt. Det innebĂ€r att om man har tur och bor nĂ€ra telestationen klarar man sig med ADSL-2+ eller modern kabel-TV – för alla beteenden rĂ€cker kapaciteten i en fiberanslutning vare sig det Ă€r en fiber eller tvĂ„ i kabeln.

Om man vill vara aktiv uppladdare av dokument sĂ„ börjar ADSL begrĂ€nsa – den tekniken stoppar vanligtvis vid 1Mbit/s idag men kan stĂ€llas om till 2Mbit/s. Det fungerar tyvĂ€rr inte om man valt att fĂ„ TV via telefonförbindelsen eller om man inte Ă€r beredd att avstĂ„ en del av nedladdningskapaciteten.

SÄ fort man Àr fler Àn tvÄ anvÀndare i familj en eller pÄ arbetsplatsen som vill anvÀnda medietjÀnster som TV eller vill göra snabba stora upp och nerladdningar ÄterstÄr till slut bara fiberalternativet för matningen till huset. För att sen nÄ till anvÀndarna inne i huset kan man:
Uppgradera det gamla kabelTV-systemet för dyra pengar med DOCSIS3.0 utrustning och nÄ ett 100-tal megabit data och ganska fritt med TV-kanaler.
eller
Bygg ett nÀt med ethernetkablar som bÀr upp till en Gbit/s.
eller
Dra fiber till alla lokaler och lÀgenheter. DÄ Àr man i praktiken obegrÀnsad inför framtiden.

3 kommentarer

  1. Vad Àr det för skillnad pÄ
    Kbit/s
    Mbit/s
    Gbit/s
    Undrar jag som inte Ă€r ”datanörd”.

    Kommentar av Kjell Nilsson — 2 september, 2010 @ 10:56

  2. Det Àr ett mÄtt pÄ hur snabbt anslutningen kan överföra information, dvs K tusen bitar per sekund, M en miljon b/s eller G en miljard b/s. I texten ovan ges nÄgra exempel pÄ hur mycket information, mÀtt i bitar per sekund, olika anvÀndningar krÀver.

    Ju snabbare kommunikation, desto mer kan man göra – men hastighet krĂ€ver mer avancerad teknik, dock inte nödvĂ€ndigtvis dyrare.

    Förslagen nu, frÄn departement och PTS, Àr att för att fÄ rimliga möjligheter till datatjÀnster mÄste man ha minst 1 Mb/s.
    //A

    Kommentar av Anders — 3 september, 2010 @ 9:58

  3. Det Àr 1000 gÄnger mer eller mindre.
    BokstÀverna K, M och G stÄr för Kilo, Mega och Giga. Det betyder tusen, miljon och miljard. I siffror 1000, 1000 000 och 1000 000 000.
    bit/s Ă€r grundenheten för datakommunikationshastighet – en databit per sekund och förkortas ofta till b. I vissa uttryck ser man stort B. Det stĂ„r för Byte – ett dataord. PĂ„ den tiden sorterna infördes bestod ett dataord av 8 bitar – idag finns ocksĂ„ 16, 64, 128 osv. som ordlĂ€ngder men Byte Ă€r fortfarande 8 bit.
    Som exempel blir dÄ 100Mbyte/s (100MB/s) samma sak som 800Mbit/s (800Mb/s)
    FelanvÀndning Àr tyvÀrr vanlig sÄ anvÀndaren bör försöka göra en rimlighetskontroll

    Kommentar av Mats Erixon — 27 september, 2010 @ 11:00

TyvÀrr, kommentarformulÀret Àr för nÀrvarande avstÀngt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt