Kapitel 7

Driftformer

De grundläggande modeller som finns är:

√Ėppna n√§t” – som driftform

Idag den driftform som rekommenderas av Stadsn√§tsf√∂reningen med flera, och f√•r v√§l ses som den mest ‘politiskt korrekta’ l√∂sningen idag. I grova drag g√•r den ut p√• att n√§t√§garen l√§gger ut drift av accessn√§tet p√• en kommunikationsoperat√∂r. Denne driver det lokala n√§tet, och erbjuder de anslutna att koppla upp sig till en eller flera tj√§nsteleverant√∂rer (tj√§nst = Internet, IP-TV, ..). Modellen √§r t√§nkt att ge valfrihet vad g√§ller tj√§nsteleverant√∂rer, och konkurrensen mellan dessa ska ge l√§gre priser. (Se vidare underkapitel)

Fördelar:  Konkurrensneutralt mellan olika tjänsteleverantörer Рom man har flera leverantörer. Individuella abonnenmang Рindividuell valfrihets och tjänsteutbud som liknar det som finns där den kommersiella marknaden fungerar.

Nackdelar: Blir ofta dyrare, då ytterligare en mellanhand skär emellan. Den individuella ansatsen stöder inte bygemenskapen och bygger inte lokal kompetent. Mindre utrymme för lokala gemensamma användning, mindre utrymme för lokala anpassningar.

”Monopol n√§t” – som driftform

Med monopolnät avses att man överlåter driften av accessnätet exklusivt till en operatör och tjänsteoperatör för en längre tid. Ofta är det här knutet till att operatören varit med och finansierat accessnätet helt eller delvis, och att den exklusiva tillgången ska ses som avbetalning av detta. Modellen är lik den modell som använts vid installation av kabel-TV-nät. Nackdelarna är att man är bunden till en operatör och tjänsteleverantör under en längre tid.

Fördelar: Ofta finns en märkbar kostnadsubvention samt att installation och nätbygge sker effektivt av en stor professionell organisation. Individuellt valbart tjänsteutbud Рmen bara från en leverantör Рsom liknar det som finns där den kommersiella marknaden fungerar.

Nackdelar: Nackdelarna är främst att man är bunden till en operatör och tjänsteleverantör under en längre tid Рi kabel-TV-sammanhang där man ofta haft den här typ av lösning har detta ansetts besvärande. Den individuella ansatsen stöder inte bygemenskapen och bygger inte lokal kompetent. Mindre utrymme för lokala gemensamma användning, mindre utrymme för lokala anpassningar.

Drift i egen regi

I den här modellen sker driften av accessnätet i egen regi. Anslutningen till omvärlden sker som för en företagsanslutning. Ofta sker de här lösningarna i kollektiv form Рbredbandskooperation, och modellen är oftast den som ger de billigaste lösningarna men å andra sidan kräver den mer kompetens och ansvar.

F√∂rdelar: Det h√§r alternativet ger ofta den billigaste kommunikationstj√§nsten, b√•de genom att man utnyttjar eget arbete samt genom att man kollektivt kan agera ”storkund”. St√∂der ”bygemenskapen”, och st√∂rre utrymme f√∂r lokala gemensamma anv√§ndningar (exv samh√§llstj√§nster, kultur, ..), st√∂rre utrymme f√∂r lokala anpassningar.

Nackdelar: Egen drift kräver mer kompetens, stabilitet och insatser  av den lokala organisationen är övriga driftformer (- å andra sidan bygger den naturligtvis kompetens).

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Tyvärr, kommentarformuläret är för närvarande avstängt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt