Kapitel 5.2.1

Teknikmenyn

Det hĂ€r Ă€r en samling förklaringingar till olika tekniska lösningar för vad man kallar bredband. Listan hĂ€r Ă€r inte komplett utan syftar mer pĂ„ att visa utbudet och variationen. Rekommendationen bĂ„de ur tillförlitlighet, kapacitet och inte minst framtidssĂ€kerhet Ă€r att anvĂ€nda fiberbaserade lösningar – men ofta kan andra tekniker fungera som tillfĂ€lliga eller kompletterande lösningar.

Radiobaserade:

  • Satellit: Att ge bredband via satellit har fördelen att den Ă€r nĂ„bar nĂ€stan överallt – det finns faktiskt dalar och andra platser som hamnar i satellitskugga. En uppenbar nackdel Ă€r ocksĂ„ den relativt dyra utrustningen och dyr drift. Kapaciteten blir begrĂ€nsad eftersom varje kanal i satelliten historiskt varit begrĂ€nsad till 20-30Mbit. Idag finns rena kommunikationssatelliter med 155Mbit kanaler. Vill man sĂ€nda ut uppdateringar eller stora filer till mĂ„nga. JĂ€mfört med de flesta kommersiella  bredband till hem och företag Àrhar en satellitkanal stor kapacitet om alla ska ha samma information. LĂ€mpligen gör man uppdateringar pĂ„ tider dĂ„ fĂ„ tittar pĂ„ TV för att fĂ„ billigare kapacitet. TyvĂ€rr ger tekniken mycket lĂ„g uppkapacitet och för nĂ€tverket besvĂ€rande lĂ„nga svarstider eftersom avstĂ„ndet motsvarar 250ms. (wikipedia, satellit.se, mex);
  • Edge/3G/4G: Det som gĂ„r under beteckningen mobilt bredband bygger pĂ„ det mobila telefonnĂ€tet (GSM). Det har utvecklats, och introducerats i ett antal steg – GSMR, Edge, 3G, 4G(LTE) – dĂ€r man utvecklat den teoretiska maxkapaciteten frĂ„n 250 Kb/s till 100Mb/s. Den hĂ€r kapaciteten kan i praktiken endast nĂ„s om man Ă€r ensam anvĂ€ndare i cellen och befinner sig vid sĂ€ndaren. Högre kapaciteter Ă€r Ă€n sĂ„ llĂ€nge  i princip endast utbyggt i tĂ€torter. Under nĂ€sta Ă„r kan vi förvĂ€nta oss att framför allt Telia kompletterar sina gamla GSM-master med 4G. Det innebĂ€r dels att det blir en ovĂ€ntat snabb utbyggnad i glesbygd av 4G – man hoppar över 3G och dels kommer dessa uppgraderade stationer att nĂ„ betydligt lĂ€ngre Ă€n de första 4G-stationerna i storstĂ€derna. SkĂ€let Ă€r att man planerar att anvĂ€nde de gamla TV-frekvenserna pĂ„ 800MHzbandet. En stor fördel Ă€r att rĂ€ckvidden blir betydligt större – större Ă€n för vanlig GSM – och vips fĂ„r man mobilt bredband lĂ„ngt in i landet, flera mil frĂ„n sĂ€ndarna. Antagandet Ă€r att man gör detta för att betydligt snabbare riva kopparnĂ€tet som idag Ă€r en mycket stor kostnad och minimal inkomst i glesbygderna. Genom att ta bort förlusterna för dyrt kopparnĂ€t och Ă€ndĂ„ behĂ„lla de gamla kunderna och fĂ„ fler att köpa mobilt bredband  gör att investeringen gĂ„r ihop. För att fĂ„ fram datasignalen till masterna kommer man att bygga mĂ„nga nya fiberförbindelser och dĂ€r det löser problemet billigar – moderna radiolĂ€nk lösningar pĂ„ 2-300Mbit/s
  • CDMA450: Den hĂ€r tekniken baseras pĂ„ det gamla NMT-nĂ€tet (450MHz) som digitaliserats med CDMA-teknik. Till motsats till 3G och de första 4G-nĂ€ten har den hĂ€r tekniken mycket god tĂ€ckning i glesbygd. Den teoretiska kapaciteten Ă€r över 2Mb/s, men pĂ„ samma sĂ€tt som för GSM-baserat mobilt bredband Ă€r det ett delat media med samma för- och nackdelar.
  • Wimax: Detta Ă€r en radiobaserad teknik som inte syftar till mobilt bredband utan att ersĂ€tta fast ledningsbaserad access (koppar/fiber) med radio. Wimax Ă€r utformat för att ha en rĂ€ckvidd pĂ„ upp till 50 km och en överföringskapacitet pĂ„ upp till 70 Mbit/s – men inte samtidigt för antingen nĂ„r man lĂ„ngt eller sĂ„ fĂ„r man hög bandbredd.  Tekniken Ă€r relativt dyr och har inte fĂ„tt nĂ„gon större tillĂ€mpning i Sverige.
  • WiFi: Det hĂ€r Ă€r en billig radioteknik för kommunikation pĂ„ korta distanser. Den Ă€r tĂ€nkt som en lokalnĂ€tsteknik (LAN) för hem eller kontor. Med lokal menas rĂ€ckvidd pĂ„ upp till 100 meter – om inte alltför mycket skymmer radiosikten. Med speciella riktade antenner kan rĂ€ckvidd upp till flera km uppnĂ„s – i exterma fall flera mil. Idag finns utrustning som teoretiskt ger mer Ă€n 100 Mb/s. Om den fysiska miljön som berg och dalar Ă€r förlĂ„tande Ă€r det möjligt att bygga ett yttĂ€ckande nĂ€tverk med flera samordnade WiFi sĂ€ndare/mottagare.
    En bra anvÀndning av WiFi Àr att skapa en första förbindelse till en gÄrd eller by innan man huniit/haft rÄd att bygga fiber.

Kopparbaserade:

  • elnĂ€t: ElnĂ€tet Ă€r en infrastruktur som nĂ„r ut till (nĂ€stan) alla. Att samutnyttja denna Ă€ven för kommunikation ligger nĂ€ra till hands. En rad tekniker och produkter har tagits fram för detta, men tekniken har fĂ„tt liten tillĂ€mpning – Ă€ven om genombrott rapporteras lite dĂ„ och dĂ„. Orsakerna att den inte anvĂ€nds Ă€r att den ger lĂ„g kapacitet, lĂ€mpar sig bĂ€st för korta avstĂ„nd (utan transformatorer) – och dessutom stĂ€ller trefastekniken till extra problem.
  • kabel-TV: Bredband över kabel-TV installationer Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att samutnyttja redan installerad infrastruktur. AnvĂ€ndningen Ă€r dĂ„ naturligtvis för det lokala accessnĂ€tet, och oftast i flerbostadshus och villa/radhus-omrĂ„den. Tekniken har utvecklats och kan idag erbjuda upp till 100Mb/s  symmetriskt med passiva filter i mindre anlĂ€ggningar. Aktiva system enligt standarden Docsis kan hatera upp till 200Mbit/s nerladdning och 120Mbit/s upplĂ€nk.  I bĂ„da riktningarna Ă€r det delad kapacitet – mĂ„nga anvĂ€ndare i nĂ€tet leder till betydligt sĂ€mre vĂ€rlden – men Ă€r man ensam hemma i omrĂ„det sĂ„ Ă€r det mycket bra.
  • telefon-modem: Det hĂ€r Ă€r det traditionella sĂ€ttet att nĂ„ Internet, och tas med för fullstĂ€ndighetens skull. Kapaciteten Ă€r lĂ„g, upp till 56Kb/s, och kan inte rĂ€knas som bredband.
  • xDSL: Att samutnyttja telefonledningarna för digital kommunikation (DSL – Digital Subscriber Line) Ă€r en av de vanligaste teknikerna för att leverera bredband. ADSL kan idag under goda förhĂ„llanden leverera upp till 20Mb/s för nerladdning och upp till 2 Mb/s för upplĂ€nken. ADSL har sĂ€mre kapacitet ju lĂ€ngre man kommer frĂ„n stationen och slutar fungera 6-8 km frĂ„n telestationen – beroende pĂ„ kopparkabelens kvalitet. Högre kapacitet och symmetriska tjĂ€nster kan levereras med varianter av tekniken – VDSL kan nĂ„ uppĂ„t 100Mbit vid stationen men slutar funger inom ett par kilometer, Den Ă€r utvecklad som inomhusleverans i japanska högus och andra stora fastigheter med fiber in i kĂ€llaren SDSL, har 2 till 8 Mbit/s symmetriskt och Ă€r att betrakta som ett fötertagsformat. Tidigare det vanligaste sĂ€ttet att koppla upp betalterminaler, företagsservrar och mindre telestationer.
  • Optiska fiber:

Fiberanslutning Ă€r den rekommenderade formen dĂ€r sĂ„ Ă€r möjligt. Idag Ă€r standardanslutningen över fiber 100 Mb/s och uppĂ„t, komponentmĂ€ssigt Ă€r idag 1 Gb/s billigast. 10 Gb/s teknik Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli ett ekonomiskt alternativ. Kapaciteten i fiber kan dessutom enkelt och ekonomiskt flerdubblas genom vĂ„glĂ€ngsmultiplexering, dĂ€r kommunikationen separeras i olika vĂ„glĂ€ngdsfönster – fĂ€rger.
En dubblering av kapaciteten kostar mindre Àn 1500:-, 18-dubbling 18.000. Denna WDM-teknik tillÄter alla hastigheter.
Om man vill nÄ 8-10 mil gÄr det att skapa upp till 160 kanaler pÄ samma fiber för 20.000:-/kanal med 10Gbit/s

FörlĂ€ggningen av fiber sker normalt genom nergrĂ€vd fiberkabel eller rör att blĂ„sa in fiber i, men det finns Ă€ven tekniker för att hĂ€nga fiberkablar i el-stolpar och kraftledningar. Bland de billigaste sĂ€tten att lĂ€gga fiber Ă€r att dra den i rör i sjöar och vattendrag – men den mĂ„ste skyddas mot isen.

 Lokalt, t.ex i fastigheter Àr det normala idag att installera tunna rör för att blÄsa in fibern med en specialbyggd tryckluftpistol..

Inga kommentarer

Inga kommentarer Ànnu.

TyvÀrr, kommentarformulÀret Àr för nÀrvarande avstÀngt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt