Kapitel

NĂ€tstruktur

Hur det lokala nÀtet kommer att se ut beror naturligtvis pÄ hur fastigheterna ligger i förhÄllande till varandra samt förutsÀttningar hos den lokala geografin. I de flesta fall Àr den enklaste strukturen att bygga ett hierarkiskt nÀt.

Strukturen Àr att via (oftast lÄng) anslutning kopplas det lokala nÀtet till det nÀt som levererar datorkommunikationen vidare (GW). Det lokala nÀtet bestÄr sedan av att ett antal spridningsnoder hierarkiskt kopplade till varandra, och de enskilda fastigheterna ansluts sedan till nÀrmsta nod. FiberstrÀckorna i nÀtet bestÄr av dels gemensamt utnyttjade strÀckor, dels enskilda accessfiber för varje fastighet. Utmaningen i att konstruera det hÀr nÀtet Àr att maximera de gemensamt utnyttjade delarna och minimera de enskilda. Kostnaden för fiberstrÀckorna, inklusive grÀvning mm, Àr oftast den dominerande kostnaden, Ä andra sidan innehÄller oftast noderna aktiv utrustning som mÄste underhÄllas.

Alternativa strukturer kan vara att man ansluter fastigheter i kaskad, dvs i en ringformad struktur, att man har flera kopplingar till omvÀrlden (t.ex direkt förbindelser till grannbyn), etc.

Kostnaderna för nÀtet Àr dels den stora investeringen, dels den mindre men Äterkommande driftkostnaden. Dessa kan fördelas pÄ olika sÀtt. Oftast Àr principerna att driftkostnaderna fördelas lika. NÀr det gÀller investeringskostnaderna Àr principen att kostnaderna för gemensam utrustning och fiberstrÀckor fördelas jÀmt mellan fastigheterna.

Kostnaderna för de enskilda fiberstrĂ€ckorna skiljer sig ofta markant Ă„t, men ofta Ă€r Ă€ven hĂ€r principen att dela lika – medelvĂ€rdet. Den enskilda utrustningen i fastigheterna hör till respektive fastighet och delas inte.

Markarbete, kabelvisning och förlÀggning

PÄ de flesta stÀllen behövs det nÄgon form av tillstÄnd för att grÀva. Var noga med att undersöka att grÀvningen kan ske utan risk för befintliga kablar eller annan anlÀggning under mark. KabelÀgare och eldistributörer erbjuder kostnadsfri kabelvisning, det vill sÀga mÀrker ut var befintliga kablar gÄr. Kabelvisningen begÀrs i god tid före grÀvningsarbetets början och i samrÄd med projektören. TÀnk pÄ att bestÀlla i god tid! Vissa kabelÀgare kan ta mycket lÄng tid pÄ sig att utföra kabelvisningen. SjÀlva grÀvningen kan med fördel utföras av föreningen. Det innebÀr oftast en stor kostnadsbesparing och kan ocksÄ ingÄ i den totala projektkalkylen som egenfinansiering. GrÀvnings- och installationsarbeten pÄ den egna tomten bekostas eller utförs alltid av fastighetsÀgaren och ingÄr inte i de kostnader som Àr stödberÀttigade.

Kanalisation

Kanalisation Àr det rör i vilken fiberkabeln dras in. Kanalisationsarbetet, att grÀva ner röret, kan utföras av föreningen, men ska följa uppstÀllda riktlinjer. Detta Àr en mycket viktig del av arbetet och krÀver god insikt i de olika typer av lösningar som finns.  Utöver val av rÀtt lösning Àr det vÀsentligt att all kanalisation, fiberkoncentrationspunkter och noder ska dokumenteras noga, enligt branschstandard.

Fiberkabel, förlÀggning och svetsning

SjÀlva fiberkabeln anskaffas av eller i samrÄd med fackkompetens. FörlÀggningen, det vill sÀga arbetet med att dra, blÄsa eller spola in kabeln i kanalisationsröret, ska alltid utföras av fackman eller entreprenör. Ibland behöver kabeln skarvas och varje enskild fiber svetsas ihop. Detta arbete ska alltid utföras av fackman, likasÄ den avslutande kontakteringen.

InmÀtning och dokumentation

NĂ€r kabeln vĂ€l Ă€r i marken ska fibrernas transmissionsegenskaper (överföringsegenskaper) mĂ€tas in och dokumenteras. InmĂ€tningen sker med speciella instrument och av speciellt utbildad mĂ€tpersonal. All kabel och utrustning som placeras utomhus ska ocksĂ„ lĂ€gesbestĂ€mmas pĂ„ karta, helst i ett s k GIS-system (Geografiskt InformationsSystem – ett datorbaserat kartritningssystem).

MĂ€rkning av kabeln

Den nedlagda kabeln mĂ„ste kunna identifieras i alla dess olika delar och ska dĂ€rför mĂ€rkas. Riktlinjer för detta finns att hĂ€mta frĂ„n SSNf och ska följas. Detta Ă€r viktigt, dels för att snabbt kunna reparera eventuella fel eller avbrott som kan uppstĂ„, dels vid framtida utbyggnad av nĂ€tet. För att skydda kanalisation och kabel bör ett varningsnĂ€t lĂ€ggas 10–20 centimeter över plastslangen. Detta fungerar dels som en varning till den som i efterhand grĂ€ver i omrĂ„det, men ocksĂ„ för att nĂ€tet innehĂ„ller en metalltrĂ„d som kan signalsĂ€ttas vid kabelsökning. Föreningen Ă€r nĂ€mligen skyldig att erbjuda kabelvisning, om nĂ„gon skulle begĂ€ra att fĂ„ veta var kabeln gĂ„r. Detta kan antingen hanteras av föreningen sjĂ€lv eller köpas av annan organisation.

Anslutningsutrustning

Aktiv utrustning Àr den som kopplas till fibern sÄ att informationen kan flöda med hjÀlp av ljus. Den  aktiva utrustningen bestÄr av routrar, switchar och anslutningsutrustning i bostaden/företaget. Normalt tillhandahÄlls, övervakas och sköts all denna utrustning av den som stÄr för driften av det lokala nÀtet.

Inga kommentarer

Inga kommentarer Ànnu.

TyvÀrr, kommentarformulÀret Àr för nÀrvarande avstÀngt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt