Kapitel 4

Hur fungerar Internet

För de flesta stĂ„r idag Internet för ett samlande begrepp för alla tjĂ€nster i den publika datakommunikation de flesta har tillgĂ„ng till – www, IP-TV, Google, Facebook, m.fl. , och anvĂ€nds ofta synonymt med begreppet bredband.  Diskussioner om hur man ska fĂ„ tillgĂ„ng till bredband blir ofta otydlig och förvirrad nĂ€r man blandar ihop begrepp som nĂ€t, tjĂ€nster, Internet och bredband. Syftet med det hĂ€r avsnittet Ă€r att, ur ett kokboksperspektiv, diskutera begreppen.

SjÀlva namnet Internet stÄr för en teknik och regler för att koppla ihop nÀt (inter(=mellan) och nÀt), och just den hÀr tekniken blev pÄ 80- 90-talet det dominerande sÀttet att koppla ihop  universitetsnÀt, företagsnÀt och sÄ smÄningom publika nÀt. (se vidare Internet pÄ Wikipedia för en mer teknisk beskrivning).

Att det just blev internet som blev den dominerande tekniken för datakommunikation berodde pÄ nÄgra unika egenskaper hos just den hÀr tekniken.: decentralisering, öppenhet och transparens.

Decentraliseringen kommer av att det byggdes frĂ„n botten och upp just genom att man kopplade ihop sina nĂ€t, utan att slĂ€ppa ifrĂ„n sig kontrollen av dom till nĂ„gon central aktör. Det hĂ€r gör att det resulterande Internet inte har nĂ„gon central kontroll, det finns ingen central stopp- eller censurknapp – allt bygger pĂ„ frivilligt samarbete.  Den enda ordnade kontrollen över nĂ€tet Ă€r att alla följer en gemensam adresstruktur. Det Ă€r just denna egenskapen som möjliggör de egna initiativ att skaffa bredband som Bredbandskokboken argumenterar för: ArbetsgĂ„ngen Ă€r ju att man bygger en lokalt nĂ€t, och sen ansluter man det till Internet pĂ„ samma villkor som alla andra.

Öppenheten innebĂ€r att alla kan nĂ„ alla andra adresser i nĂ€tet, utan restriktioner. Speciellt det hĂ€r har varit grunden till explosiva utvecklingen av Internetbaserade tjĂ€nster. Alla har möjlighet att erbjuda alla andra i nĂ€tet sina tjĂ€nster, och har möjlighet att ta del av de tjĂ€nster som alla andra erbjuder.

Transparensen innebĂ€r att i stort sett allting som kan digitaliseras, uttryckas i ettor och nollor, kan överföras i nĂ€tet. Informationen i nĂ€tet transporteras i nĂ€tet i IP-paket (IP Internet Protocol). Paketen överför digital information och Ă€r helt neutrala till vad informationen i sin tur betyder och anvĂ€nds till. Detta gör att nĂ€tet kan anvĂ€ndas till, överföra information för, i stort sett allting – bara det kan uttryckas binĂ€rt.

SĂ„ nĂ€r vi i de egna initiativen som beskrivs hĂ€r tar saken i egna hĂ€nder och bygger egen infrastruktur, ett eget nĂ€t som vi sen ansluter till ett annat nĂ€t i nĂ€rheten – sĂ„ Ă€r det i bĂ€sta Internettradition.

NĂ€r man hanterar komplexa system som tele- och datakommunikation brukar man anvĂ€nda sig av referensarkitekturer för att förenkla och gruppera det som hör samman. Den mest kĂ€nda Ă€r den standardiserade OSI-modellen, som har 7 nivĂ„er – frĂ„n den fysiska infrastrukturen till hur information presenteras för anvĂ€ndare.

Inspirerat av denna kan det vi vill göra för att ge tillgÄng till bredband struktureras i tre nivÄer, dÀr nivÄerna bygger (och förutsÀtter) varandra uppÄt:

Förenklad refensmodell

infrastruktur – Ă€r den fysiska kommunikationssystemet som installeras: t.ex fiber som grĂ€vs ner och utrustning för att skicka information över denna;

IP/internet: sedan har vi utrustning och det logiska nĂ€tet för att kommunicera med andra nĂ€t och för att adressera information inom det egna nĂ€tet. IP stĂ„r för internet protokoll – dvs  det som ser till att informationen hamnar i rĂ€tt och till rĂ€tt anvĂ€ndare inom det nĂ€tet. Den hĂ€r nivĂ„n förutsĂ€tter och anvĂ€nder den fysiska infrastrukturen.

tjÀnster: anvÀndningarna av möjligheten att sÀnda information kallar vi tjÀnster. T.ex att söka information pÄ nÀtet, titta pÄ webbsidor, samhÀllstjÀnster, IP-TV, fildelning  .. allt det vi normalt förknippar med Internet. Alla dessa tjÀnster utnyttjar den standardiserade, enkla och effektiva sÀttet att överföra information som IP-nivÄn erbjuder .

Att Internet tjÀnsterna utvecklats sÄ explosivt beror pÄ att kommunikationsstrukturer, IP-nÀtet, har varit sÄ öppet och transparent i meningen att alla nÄr alla andra utan begrÀnsningar. Dvs alla kan producera tjÀnster som alla kan nÄ.

Kokboksperspektivet pÄ skiktningen Àr att de olika skikten kan och bör hanteras olika, och att valen hur man hanteras dessa kan ske oberoende per skikt.

Infra struktur

Den vanligaste anledningen (Ätminstone i glesbygd) att ta egna initiativ Àr att det saknas infrastruktur den sista biten, och att kommersiella aktörer inte vill investera i denna. Genom att ta egna lokala initiativ kan man Ästadkomma en annan ekonomi för denna genom egna insatser, delad ekonomi, mm. Resultatet blir att man samÀger en fastighet som i mycket liknar t.ex en vÀgsamfÀllighet.

NÀr den lokala infrastrukturen finns pÄ plats och Àr ansluten till omvÀrlden kan gemenskapen vÀlja att endera  överlÄta den till nÄgon kommersiell aktör, eller att Àga och driva den sjÀlv. Idag verkar de flesta initiativen vÀlja att Àga sjÀlva, nÄgra köper drift av extern entreprenör men mÄnga stÄr Àven för driften. Ofta bildas en ekonomisk förening för att bygga infrastrukturen, men en den rekommenderade formen för det lÄngsiktiga Àgandet Àr att bilda en samfÀllighet.

IP/internet

Att hantera kommunikationen i nÀtet kan ske i flera olika former. Uppgiften Àr att vara operatör, dvs driva kommunikationsutrustning, hantera/ansvara för trafik till andra nÀt, köpa samtrafik, mm. Det finns grovt tre olika sÀtt att sköta detta:

Kollektivt abonnemang hos en stor ISP.

Det hÀr liknar den driftform som ofta anvÀndes för Kabel-TV. Den innebÀr att man överlÄter till en aktör (t.ex Telia) att fÄ fördelen att driva nÀtet som en del av sitt eget nÀt, under en avtalad tid. Ofta kopplas detta till att i utbyte mot en lÀngre bindningstid sÄ subventionerar ISP:n delar av infrastrukturbyggandet.

Öppna NĂ€t

I den hĂ€r driftformen sköter en KO (KommunikationsOperatör) driften av den lokala infrastrukturen och erbjuder möjligheter för de som Ă€r anslutna till nĂ€tet att koppla sig till och skaffa internetabonnemang hos ett antal anslutna ISP:er. Ur anvĂ€ndarsynpunkt köper man dĂ„ dels den lokala kommunikationen frĂ„n KO:n och vidare kommunikation ut i vĂ€rlden av en av de anslutna IPS:erna.  (med öppet menas hĂ€r att man ska erbjuda varje ansluten möjligheten att vĂ€lja mellan flera olika interneterbjudanden – konkurrens.)

Öppna nĂ€t som driftsform anvĂ€nds ofta av stadsnĂ€t, och de egna initiativ som för sin internetkoppling via stadsnĂ€t anvĂ€nder dĂ„ oftast samma driftform.

Drift i egen regi

HÀr agerar gemenskapen som en egen operatör, eller sub-operatör. Den enklaste formen Àr att man agerar som ett företag: köper en gemensam anslutning av en ISP (företagsabonnemang) och sköter och ansvarar för driften sjÀlva. Det hÀr Àr oftast det billigaste alternativet, i utbyte mot eget arbete. Den egna driften kan ske i regi av samfÀlligheten.

Inga kommentarer

Inga kommentarer Ànnu.

TyvÀrr, kommentarformulÀret Àr för nÀrvarande avstÀngt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt