Kapitel 5.2

Förstudie - teknik och kostnader

NĂ€r man kommit sĂ„ lĂ„ngt att man konstaterat att intresset Ă€r sĂ„ seriöst att man har (eller Ă€r pĂ„ gĂ„ng) att bilda en förening Ă€r det dags att nĂ€rmare undersöka förutsĂ€ttningar och möjligheter.  I det hĂ€r skedet Ă€r det viktigt att utnyttja det stöd som finns: Dels prata med andra som har gĂ„tt igenom processen tidigare, dels ta kontakt med kommun och lĂ€nsstyrelsen – dĂ€r finns finns ofta stödfunktioner för att genomföra förundersökningar och för att söka de bidrag som finns. (Bidrag finns ofta att söka bĂ„de för att göra förundersökningen och för sjĂ€lva genomförandet.)

En förutsÀttning för genomförandet Àr att ta reda pÄ hur man kan nÄ och koppla ihop med det existerande nÀtet. Vilka operatörer finns i nÀromrÄdet samt vilka pÄkopplingspunkter kan dessa erbjuda. En lista pÄ aktuella nÀtoperatörer per omrÄde finns i kapitel 5.

Ta kontakt med de ISP:er som Àr aktiva inom nÀromrÄdet. FrÄga om var nÀrmsta pÄkopplingspunkt finns, eller kan skapas. Kostnader och villkor för pÄkoppling, och kostnader och villkor för att köpa kapacitet.

VĂ€lja struktur och teknik

NÀr man vÀl vet var man kan koppla pÄ nÀtet, och var man sjÀlv Àr, blir nÀsta steg att skissa pÄ en teknisk lösning. Generellt ser lösningarna ut enligt:

NĂ€tstruktur

Dvs man ska bygge ett lokalt nÀt, för att koppla ihop gemenskapen och för lokal kommunikation. Denna ska sedan kopplas ihop med det externa nÀtet, ofta över ett lÀngre avstÄnd. De tekniska lösningarna kan vara olika för den lÄnga transporten och för det lokala fördelningsnÀtet.

De tillgÀngliga teknikerna kan grovt delas in i radiobaserade och ledningsbaserade, med olika egenskaper. Radiobaserade tekniker har fördelar i att de snabbt kan komma pÄ plats (man behöver installera ledningar och grÀva ..), men har begrÀnsad kapacitet, lÀgre livslÀngd, dyrare i drift. Ledningsbaserade (koppar och fiber) krÀver Ä andra sidan mera anlÀggningsarbeten och kostar mera att fÄ pÄ plats, men har vida bÀttre kapacitet och stabilitet, och bedöms mer framtidssÀkra. Ska man ge nÄgot rÄd sÄ Àr fiberbaserade lösningar att föredra.

Exempel pÄ vad som finns pÄ teknikmenyn finns i nÀsta underkapitel.

PreliminÀr projektering

NÀsta steg i en förstudie Àr göra en skiss till projektering, för att förstÄ alternativ, ekonomi och möjliga hinder. Ett exempel pÄ en sÄdan kalkyl finns i den broschyr som KTH, StadsnÀtsföreningen och LRF tagit fram. I denna finns ocksÄ exempel pÄ hur ett fiberbaserat accessnÀt kan se ut, hur man undersöker marktillstÄnd, mm.

En viktig del i förstudien Ă€r att diskutera och vĂ€lja hur man vill driva nĂ€tet i framtiden – se avsnitt om driftformer.

I kalkylen Àr de viktigt att undersöka vad kan man i föreningen göra sjÀlv, och vad mÄste man köpa in. I diagrammet nedan visas en typisk kostnadsfördelning för ett lokalt brtedbandsprojekt. Det Àr uppenbart att om grÀvning kan ske med eget arbete sÄ har det stor pÄverkan pÄ kalkylen.

Stöd och bidrag

Det finns en rad olika stöd och bidrag att söka för att skapa bredbandsaccess. Dels allmÀnna stöd som ROT-avdrag, dels speciella stöd just för bredband. Ofta finns det lokala varianter, sÄ kontakta kommunens bredbandssamaordnare.

Kanalisationsstöd - Är ett stöd för att lĂ€gga ner kanalisation/rör för bredband samtidigt med utbyggnad av annan infrastruktur, t.ex elnĂ€t, vattenrör, trummor, vĂ€gar mm. Upp till 50% av kostnaden kan ersĂ€ttas, dock max 50 kr/meter. Observera att bidrag Ă€ven utgĂ„r till ”smĂ„ strĂ€ckor” dĂ€r det inte blir samförlagt. T.ex hushĂ„ll och gĂ„rdar som ligger lite bortanför dĂ€r den aktuella infrastrukturen ska grĂ€vas ner. Ansökan och mer info hos LĂ€nsstyrelsen.

Landsbygdsprogrammet/infrastruktur – Stöd för möten, planering, förstudie och projektering för bredbandsprojekt. Diskussion bör föras med berörd LĂ€nsstyrelse om bidragsberĂ€ttigande Ă„tgĂ€rder. Offentlig medfinansiering krĂ€vs. Ansökan och mer info hos LĂ€nsstyrelsen.

Landsbygdsprogrammet – EUs Ă„terhĂ€mtningsplan – 250 miljoner kr Ă€r avsatta, inrĂ€knat offentlig medfinansiering med 25%. (HĂ€r kan professionell rĂ„dgivning och kvalitetssĂ€kring hos kommunal IT-planerare rĂ€knas in.) Stödet Ă€r teknikneutralt och kan alltsĂ„ gĂ„ till bĂ„de trĂ„dlösa och trĂ„dbundna tekniker. Byalag i form av ekonomiska föreningar kan söka dessa medel. All utrustning som t.ex fiberkabel och kanalisationsrör Ă€r stödberĂ€ttigad. Anslaget ligger i en central pott hos Jordbruksverket, men ansökan görs till LĂ€nsstyrelsen som prioriterar inkomna ansökningar.

Strukturfonder Större bredbandsprojekt, t.ex basinfrastruktur. Medfinansiering krÀvs. Sverige Àr indelat i 8 strukturfondsregioner, information om dessa finns hos LÀnsstyrelsen.

Inga kommentarer

Inga kommentarer Ànnu.

TyvÀrr, kommentarformulÀret Àr för nÀrvarande avstÀngt.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt