Kapitel

Efter förstudie Àr det dag för beslut. Nu Àr det dags att bedöma anslutningsgraden. Hur mÄnga Àr ni som vill ha bredband? Hur mÄnga fler kan tÀnkas tillkomma? Planeringen ska vara dimensionerad för att med god marginal klara de kundanslutningar som kan vara aktuella under de nÀrmaste fem Ären, dvs bÄde de som inte valde att gÄ med frÄn början och tillkommande intressenter i form av nya bostÀder och företag i omrÄdet.

Vilken driftform man vill anvÀnda för nÀtet, infrastrukturen och trafiktjÀnsten Àr ett viktiga beslut. De flesta föreningarna verkar vÀlja att sjÀlva ansvara för infrastrukturen. Ett bra val dÄ Àr att vÀlja en samfÀllighetslösning och registrera nÀtet som en fastighet, en fibersamfÀllighet.

NĂ€r det gĂ€ller trafiken i nĂ€tet vĂ€ljer mĂ„nga föreningar s.k öppet nĂ€t koncept. Det hĂ€r innebĂ€r att man överlĂ„ter driften Ă„t en kommunikationsoperatör (KO). KO:n erbjuder möjligheter för de som Ă€r anslutna till nĂ€tet att koppla sig till och skaffa internetabonnemang hos ett antal anslutna ISP:er. Ur anvĂ€ndarsynpunkt köper man dĂ„ dels den lokala kommunikationen frĂ„n KO:n och vidare kommunikation ut i vĂ€rlden av en av de anslutna IPS:erna.  (med öppet menas hĂ€r att man ska erbjuda varje ansluten möjligheten att vĂ€lja mellan flera olika interneterbjudanden – konkurrens.) TjĂ€nsterna som erbjuds Ă€r individuella och liknande vad som erbjuds kommersiellt i tĂ€tort.

Alternativen till öppna nÀt baserar sig pÄ kollektiva lösningar i föreningens/samfÀllighetens regi. Dessa innebÀr dÄ man inte individuellt kan t.ex vÀlja leverantör av Internet-uppkoppling, men Ä andra sidan oftast enklare och billigare tjÀnster. Huvudalternativen Àr

dels att samfÀlligheten kollektivt köper abonnemang hos en Internetoperatör, som dÄ fÄr exklusiv rÀtt att sÀlja sina InternettjÀnster pÄ nÀtet under en period. Beroende pÄ hur lÄng tid avtalen löper Àr detta ofta förknippat med subventioner av nÀtbygget.

dels att föreningen/samfÀlligheten Àven stÄr för drift av trafiken i egen regi. Det innebÀr oftast lÀgst kostnad men krÀver mer av samfÀlligheten. Fördelen med den hÀr formen, förutom att den bygger kompetens, Àr att den ger flermöjligheter att utveckla bygemenskap, samhÀllstjÀnster, mm.

NÀr dessa valen och bedömningarna bedömningen Àr gjorda kan en slutlig projektplan tas fram och beslutas. I arbetet med detta ingÄr att externa förutsÀttningar och avtal sÀkras, avtal om pÄkopplingspunkter till nÀtet, markavtal, entreprenörer, .. och inte minst egna insatser frÄn medlemmar.

Avtal för föreningen och dess ekonomi, lokaler, nyttjande av annans mark, eventuella servitut, ledningsrÀtt, samarbetsformer, till exempel eget arbete, och alla andra nödvÀndiga dokument ska upprÀttas. Dessutom behövs ett antal olika avtal, för bl a drift och underhÄll av nÀtet samt tjÀnster i nÀtet, tas fram. Detta Àr ett lika viktigt som nödvÀndigt arbete att utföra och behöver göras redan i planeringsskedet. Ta gÀrna hjÀlp av kommunen, LantmÀteriet, SSNf eller konsult som kan detta omrÄde.

Exempel pÄ dokument och avtal:
‱ Stadgar för föreningen
‱ Mötes- och styrelseprotokoll
‱ Registrering av föreningen hos Bolagsverket
‱ Projektdokumentation
‱ Avtal mellan föreningen och respektive fastighetsĂ€gare, för medlemskap och anslutning av nĂ€tet
‱ Avtal med markĂ€gare om grĂ€vning och förlĂ€ggning av nĂ€t

NÀr kan vi sÀtta igÄng?

Innan man sĂ€tter spaden i marken bör man vara helt klar över vad som skall göras och vilka som Ă€r med och att alla markavtal Ă€r klara. Det Ă€r bĂ€ttre att tĂ€nka till innan man startar implementeringsprojetet. Ta tillvara erfarenheter och  den expertis som finns tillgĂ€nglig pĂ„ marknaden. Ansökningar av medel för förstudier samt annat projektstöd  kan dock med fördel göras pĂ„ ett relativt tidigt stadium. Även om dĂ„ inte alla detaljer Ă€r klara.

Organisation och kvalitetssÀkring

Att bygga ut en helt ny kommunikationsinfrastruktur Àr en stor och komplex uppgift. DÀrför mÄste arbetet struktureras i form av ett projekt. För genomförandet krÀvs en projektorganisation, som har till uppgift att planera, projektera och bygga infrastrukturen samt att se till att den kommer i drift pÄ ett sÀkert och stabilt sÀtt. DÀrmed skapas förutsÀttningar för att nÀtet förblir i drift utan störningar för lÄng tid framöver.

Utöver sjĂ€lva projektgruppen, som genomför det praktiska arbetet, bör det finnas en styrgrupp, med representanter frĂ„n föreningen, som driver bredbandsutbyggnaden, kommunen, eventuellt LĂ€nsstyrelsen eller entreprenören. Även personer med branschkunskap inom vissa omrĂ„den, kan behövas i styrgruppen. Projektet ska ha en utsedd projektledare som planerar och leder arbetet, samt följer upp insatserna mot projektplanen och hĂ„ller kontakt med och rapporterar projektstatus till styrgruppen och övriga berörda instanser.

För att vara sÀker pÄ att uppstÀllda krav följs, ska projektet kvalitetssÀkras mot SSNf och PTS rekommendationer.

Inga kommentarer

No comments yet.

Sorry, the comment form is closed at this time.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt