<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Bredbandskokboken</title>
	<atom:link href="http://www.bredbandskokboken.se/comments/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.bredbandskokboken.se</link>
	<description>Välkommen till bredbandskokboken, projektet har lyft och vi lägger nu in de texter vi har och kompletterar kontinuerligt. Vill du vara med? Sitter du inne med bra information om bredband som du gärna vill dela med dig av? Har du erfarenheter eller vill vara med och påverka? Skriv och berätta till mex &#039;at&#039; kth.se</description>
	<lastBuildDate>Sun, 03 Oct 2010 18:05:11 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Kommentarer till Entreprenörer och Konsulter av Leverantörer &#171; Bredbandskokboken</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/217/entreprenorer-och-konsulter/comment-page-1/#comment-257</link>
		<dc:creator>Leverantörer &#171; Bredbandskokboken</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Oct 2010 18:05:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=217#comment-257</guid>
		<description>[...] 11.3 Entreprenörer och konsulter [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] 11.3 Entreprenörer och konsulter [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 7 &#8211; Leverantörer av utrustning – och hur den används av Leverantörer &#171; Bredbandskokboken</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/29/kapitel-7/comment-page-1/#comment-251</link>
		<dc:creator>Leverantörer &#171; Bredbandskokboken</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Sep 2010 21:47:39 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=29#comment-251</guid>
		<description>[...] 11.2 Utrustning [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] 11.2 Utrustning [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 4 &#8211; Leverantörer av nät – lokalt och nationellt av Leverantörer &#171; Bredbandskokboken</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/23/kapitel-4/comment-page-1/#comment-250</link>
		<dc:creator>Leverantörer &#171; Bredbandskokboken</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Sep 2010 21:15:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=23#comment-250</guid>
		<description>[...] 11.1 Nät - lokalt och nationellt [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] 11.1 Nät &#8211; lokalt och nationellt [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Genomförande av Krister</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/200/genomforande/comment-page-1/#comment-244</link>
		<dc:creator>Krister</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Sep 2010 15:14:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=200#comment-244</guid>
		<description>Vid grävning eller fräsning i mark:

Vid förläggning av kanalisering eller s.k. dukt  i mark krävs naturligtvis markägaren tillstånd.
Om förläggningen sker på enskild ägares marker brukar förfarandet vara obyråkratiskt, man bör dock tänka på att få till stånd ett avtal om servitut eftersom en senare oenighet kan ställa till obehag.
Vid grävning i stadsplanerad mark: Då behöver man oftast kommunens tillstånd, åtminstone om det är kommunens mark. Ett sådant tillstånd kan vara avgörande för framgången i grävprojektet.
Oftast behövs det en trafikanordningsplan och tillhörande karta som bilaga till ansökan.
Trafikanordningsplanen vill kommunen ha då kommunen kan friskriva sig från juridiskt ansvar om en trafikolycka sker i samband med grävning och dessutom vill man oftast under grävtiden överlåta väghållningsansvaret för grävområdet till den som för stunden arbetar där.
Kommunen kräver oftast att efter grävning ska den som har upprättat kanalisationer skapa ritningar eller lägga till information till befintliga ritningar för att upplysa andra om sträckningen på kanaliseringen då de gräver i samma område. Inte allt för sällan vill de ha en lägre årlig avgift för att tillhandahålla informationen.
Kanalisationer med elkabel och annan kanalisation där metall finns kan oftast mätas fram med speciella instrument men plastkanalisationer med glasfiber är osynliga för alla idag existerande instrument utom möjligen en markradar.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Vid grävning eller fräsning i mark:</p>
<p>Vid förläggning av kanalisering eller s.k. dukt  i mark krävs naturligtvis markägaren tillstånd.<br />
Om förläggningen sker på enskild ägares marker brukar förfarandet vara obyråkratiskt, man bör dock tänka på att få till stånd ett avtal om servitut eftersom en senare oenighet kan ställa till obehag.<br />
Vid grävning i stadsplanerad mark: Då behöver man oftast kommunens tillstånd, åtminstone om det är kommunens mark. Ett sådant tillstånd kan vara avgörande för framgången i grävprojektet.<br />
Oftast behövs det en trafikanordningsplan och tillhörande karta som bilaga till ansökan.<br />
Trafikanordningsplanen vill kommunen ha då kommunen kan friskriva sig från juridiskt ansvar om en trafikolycka sker i samband med grävning och dessutom vill man oftast under grävtiden överlåta väghållningsansvaret för grävområdet till den som för stunden arbetar där.<br />
Kommunen kräver oftast att efter grävning ska den som har upprättat kanalisationer skapa ritningar eller lägga till information till befintliga ritningar för att upplysa andra om sträckningen på kanaliseringen då de gräver i samma område. Inte allt för sällan vill de ha en lägre årlig avgift för att tillhandahålla informationen.<br />
Kanalisationer med elkabel och annan kanalisation där metall finns kan oftast mätas fram med speciella instrument men plastkanalisationer med glasfiber är osynliga för alla idag existerande instrument utom möjligen en markradar.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 2 &#8211; Vad är bredband – enligt EU, PTS (Post o Telestyrelsen) och oss av Mats Erixon</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/18/kapitel-2/comment-page-1/#comment-242</link>
		<dc:creator>Mats Erixon</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Sep 2010 09:00:28 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=18#comment-242</guid>
		<description>Det är 1000 gånger mer eller mindre.
Bokstäverna K, M och G står för Kilo, Mega och Giga. Det betyder tusen, miljon och miljard. I siffror 1000, 1000 000 och 1000 000 000.
bit/s är grundenheten för datakommunikationshastighet - en databit per sekund och förkortas ofta till b. I vissa uttryck ser man stort B. Det står för Byte - ett dataord. På den tiden sorterna infördes bestod ett dataord av 8 bitar - idag finns också 16, 64, 128 osv. som ordlängder men Byte är fortfarande 8 bit.
Som exempel blir då 100Mbyte/s (100MB/s) samma sak som 800Mbit/s (800Mb/s) 
Felanvändning är tyvärr vanlig så användaren bör försöka göra en rimlighetskontroll</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det är 1000 gånger mer eller mindre.<br />
Bokstäverna K, M och G står för Kilo, Mega och Giga. Det betyder tusen, miljon och miljard. I siffror 1000, 1000 000 och 1000 000 000.<br />
bit/s är grundenheten för datakommunikationshastighet &#8211; en databit per sekund och förkortas ofta till b. I vissa uttryck ser man stort B. Det står för Byte &#8211; ett dataord. På den tiden sorterna infördes bestod ett dataord av 8 bitar &#8211; idag finns också 16, 64, 128 osv. som ordlängder men Byte är fortfarande 8 bit.<br />
Som exempel blir då 100Mbyte/s (100MB/s) samma sak som 800Mbit/s (800Mb/s)<br />
Felanvändning är tyvärr vanlig så användaren bör försöka göra en rimlighetskontroll</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 2 &#8211; Vad är bredband – enligt EU, PTS (Post o Telestyrelsen) och oss av Anders</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/18/kapitel-2/comment-page-1/#comment-168</link>
		<dc:creator>Anders</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Sep 2010 07:58:04 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=18#comment-168</guid>
		<description>Det är ett mått på hur snabbt anslutningen kan överföra information, dvs K tusen bitar per sekund, M en miljon b/s eller G en miljard b/s. I texten ovan ges några exempel på hur mycket information, mätt i bitar per sekund, olika användningar kräver. 

Ju snabbare kommunikation, desto mer kan man göra - men hastighet kräver mer avancerad teknik, dock inte nödvändigtvis dyrare.

Förslagen nu, från departement och PTS, är att för att få rimliga möjligheter till datatjänster måste man ha minst 1 Mb/s.
//A</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det är ett mått på hur snabbt anslutningen kan överföra information, dvs K tusen bitar per sekund, M en miljon b/s eller G en miljard b/s. I texten ovan ges några exempel på hur mycket information, mätt i bitar per sekund, olika användningar kräver. </p>
<p>Ju snabbare kommunikation, desto mer kan man göra &#8211; men hastighet kräver mer avancerad teknik, dock inte nödvändigtvis dyrare.</p>
<p>Förslagen nu, från departement och PTS, är att för att få rimliga möjligheter till datatjänster måste man ha minst 1 Mb/s.<br />
//A</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 2 &#8211; Vad är bredband – enligt EU, PTS (Post o Telestyrelsen) och oss av Kjell Nilsson</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/18/kapitel-2/comment-page-1/#comment-167</link>
		<dc:creator>Kjell Nilsson</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Sep 2010 08:56:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=18#comment-167</guid>
		<description>Vad är det för skillnad på
Kbit/s
Mbit/s
Gbit/s
Undrar jag som inte är &quot;datanörd&quot;.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Vad är det för skillnad på<br />
Kbit/s<br />
Mbit/s<br />
Gbit/s<br />
Undrar jag som inte är &#8221;datanörd&#8221;.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 11 &#8211; Erfarenheter från andra grupper av Anders</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/37/kapitel-11/comment-page-1/#comment-141</link>
		<dc:creator>Anders</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Aug 2010 08:46:30 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=37#comment-141</guid>
		<description>Kommer att fyllas på under augusti
//A</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Kommer att fyllas på under augusti<br />
//A</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Kapitel 11 &#8211; Erfarenheter från andra grupper av krister karlsson</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/37/kapitel-11/comment-page-1/#comment-114</link>
		<dc:creator>krister karlsson</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Jun 2010 17:46:28 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=37#comment-114</guid>
		<description>när kan man läsa om andras erfarenheter i bredbandskokboken? idag den 26 juni 2010 är den här sidan fortfarande blank, är denna kokbok inaktuell eller inte?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>när kan man läsa om andras erfarenheter i bredbandskokboken? idag den 26 juni 2010 är den här sidan fortfarande blank, är denna kokbok inaktuell eller inte?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Bredbandskokbokssemniarium av leo</title>
		<link>http://www.bredbandskokboken.se/138/bredbandskokbokssemniarium/comment-page-1/#comment-96</link>
		<dc:creator>leo</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 May 2010 12:22:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bredbandskokboken.se/?p=138#comment-96</guid>
		<description>Hej!
Vi  behöver reservkraft i någon form</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej!<br />
Vi  behöver reservkraft i någon form</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

