För att underlätta, speciellt om man har dålig tillgång till bredband, finns det en funktion så att man kan ladda hela kokboken som ett dokument i pdf-format. För att göra detta klicka på följande länk:
***    generera PDF-dokument ***
då öppnas ett nytt fönster/flik som innehåller hela boken (det aktuella innehållet) som ett dokument – som endera kan sparas ner eller skrivas ut.

Alternativa strukturer kan vara att man ansluter fastigheter i kaskad, dvs i en ringformad struktur, att man har flera kopplingar till omvärlden (t.ex direkt förbindelser till grannbyn), etc.

Kostnaderna för nätet är dels den stora investeringen, dels den mindre men återkommande driftkostnaden. Dessa kan fördelas på olika sätt. Oftast är principerna att driftkostnaderna fördelas lika. När det gäller investeringskostnaderna är principen att kostnaderna för gemensam utrustning och fibersträckor fördelas jämt mellan fastigheterna.

Kostnaderna för de enskilda fibersträckorna skiljer sig ofta markant åt, men ofta är även här principen att dela lika – medelvärdet. Den enskilda utrustningen i fastigheterna hör till respektive fastighet och delas inte.

Markarbete, kabelvisning och förläggning

På de flesta ställen behövs det någon form av tillstånd för att gräva. Var noga med att undersöka att grävningen kan ske utan risk för befintliga kablar eller annan anläggning under mark. Kabelägare och eldistributörer erbjuder kostnadsfri kabelvisning, det vill säga märker ut var befintliga kablar går. Kabelvisningen begärs i god tid före grävningsarbetets början och i samråd med projektören. Tänk på att beställa i god tid! Vissa kabelägare kan ta mycket lång tid på sig att utföra kabelvisningen. Själva grävningen kan med fördel utföras av föreningen. Det innebär oftast en stor kostnadsbesparing och kan också ingå i den totala projektkalkylen som egenfinansiering. Grävnings- och installationsarbeten på den egna tomten bekostas eller utförs alltid av fastighetsägaren och ingår inte i de kostnader som är stödberättigade.

Kanalisation

Kanalisation är det rör i vilken fiberkabeln dras in. Kanalisationsarbetet, att gräva ner röret, kan utföras av föreningen, men ska följa uppställda riktlinjer. Detta är en mycket viktig del av arbetet och kräver god insikt i de olika typer av lösningar som finns.  Utöver val av rätt lösning är det väsentligt att all kanalisation, fiberkoncentrationspunkter och noder ska dokumenteras noga, enligt branschstandard.

Fiberkabel, förläggning och svetsning

Själva fiberkabeln anskaffas av eller i samråd med fackkompetens. Förläggningen, det vill säga arbetet med att dra, blåsa eller spola in kabeln i kanalisationsröret, ska alltid utföras av fackman eller entreprenör. Ibland behöver kabeln skarvas och varje enskild fiber svetsas ihop. Detta arbete ska alltid utföras av fackman, likaså den avslutande kontakteringen.

Inmätning och dokumentation

När kabeln väl är i marken ska fibrernas transmissionsegenskaper (överföringsegenskaper) mätas in och dokumenteras. Inmätningen sker med speciella instrument och av speciellt utbildad mätpersonal. All kabel och utrustning som placeras utomhus ska också lägesbestämmas på karta, helst i ett s k GIS-system (Geografiskt InformationsSystem – ett datorbaserat kartritningssystem).

Märkning av kabeln

Den nedlagda kabeln måste kunna identifieras i alla dess olika delar och ska därför märkas. Riktlinjer för detta finns att hämta från SSNf och ska följas. Detta är viktigt, dels för att snabbt kunna reparera eventuella fel eller avbrott som kan uppstå, dels vid framtida utbyggnad av nätet. För att skydda kanalisation och kabel bör ett varningsnät läggas 10–20 centimeter över plastslangen. Detta fungerar dels som en varning till den som i efterhand gräver i området, men också för att nätet innehåller en metalltråd som kan signalsättas vid kabelsökning. Föreningen är nämligen skyldig att erbjuda kabelvisning, om någon skulle begära att få veta var kabeln går. Detta kan antingen hanteras av föreningen själv eller köpas av annan organisation.

Anslutningsutrustning

Aktiv utrustning är den som kopplas till fibern så att informationen kan flöda med hjälp av ljus. Den  aktiva utrustningen består av routrar, switchar och anslutningsutrustning i bostaden/företaget. Normalt tillhandahålls, övervakas och sköts all denna utrustning av den som står för driften av det lokala nätet.

Radiobaserade:

• Satellit: Att ge bredband via satellit har fördelen att den är nåbar nästan överallt – det finns faktiskt dalar och andra platser som hamnar i satellitskugga. En uppenbar nackdel är också den relativt dyra utrustningen och dyr drift. Kapaciteten blir begränsad eftersom varje kanal i satelliten historiskt varit begränsad till 20-30Mbit. Idag finns rena kommunikationssatelliter med 155Mbit kanaler. Vill man sända ut uppdateringar eller stora filer till många. Jämfört med de flesta kommersiella  bredband till hem och företag ärhar en satellitkanal stor kapacitet om alla ska ha samma information. Lämpligen gör man uppdateringar på tider då få tittar på TV för att få billigare kapacitet. Tyvärr ger tekniken mycket låg uppkapacitet och för nätverket besvärande långa svarstider eftersom avståndet motsvarar 250ms. (wikipedia, satellit.se, mex);
• Edge/3G/4G: Det som går under beteckningen mobilt bredband bygger på det mobila telefonnätet (GSM). Det har utvecklats, och introducerats i ett antal steg – GSMR, Edge, 3G, 4G(LTE) – där man utvecklat den teoretiska maxkapaciteten från 250 Kb/s till 100Mb/s. Den här kapaciteten kan i praktiken endast nås om man är ensam användare i cellen och befinner sig vid sändaren. Högre kapaciteter är än så llänge  i princip endast utbyggt i tätorter. Under nästa år kan vi förvänta oss att framför allt Telia kompletterar sina gamla GSM-master med 4G. Det innebär dels att det blir en oväntat snabb utbyggnad i glesbygd av 4G – man hoppar över 3G och dels kommer dessa uppgraderade stationer att nå betydligt längre än de första 4G-stationerna i storstäderna. Skälet är att man planerar att använde de gamla TV-frekvenserna på 800MHzbandet. En stor fördel är att räckvidden blir betydligt större – större än för vanlig GSM – och vips får man mobilt bredband långt in i landet, flera mil från sändarna. Antagandet är att man gör detta för att betydligt snabbare riva kopparnätet som idag är en mycket stor kostnad och minimal inkomst i glesbygderna. Genom att ta bort förlusterna för dyrt kopparnät och ändå behålla de gamla kunderna och få fler att köpa mobilt bredband  gör att investeringen går ihop. För att få fram datasignalen till masterna kommer man att bygga många nya fiberförbindelser och där det löser problemet billigar – moderna radiolänk lösningar på 2-300Mbit/s
• CDMA450: Den här tekniken baseras på det gamla NMT-nätet (450MHz) som digitaliserats med CDMA-teknik. Till motsats till 3G och de första 4G-näten har den här tekniken mycket god täckning i glesbygd. Den teoretiska kapaciteten är över 2Mb/s, men på samma sätt som för GSM-baserat mobilt bredband är det ett delat media med samma för- och nackdelar.
• Wimax: Detta är en radiobaserad teknik som inte syftar till mobilt bredband utan att ersätta fast ledningsbaserad access (koppar/fiber) med radio. Wimax är utformat för att ha en räckvidd på upp till 50 km och en överföringskapacitet på upp till 70 Mbit/s – men inte samtidigt för antingen når man långt eller så får man hög bandbredd.  Tekniken är relativt dyr och har inte fått någon större tillämpning i Sverige.
• WiFi: Det här är en billig radioteknik för kommunikation på korta distanser. Den är tänkt som en lokalnätsteknik (LAN) för hem eller kontor. Med lokal menas räckvidd på upp till 100 meter – om inte alltför mycket skymmer radiosikten. Med speciella riktade antenner kan räckvidd upp till flera km uppnås – i exterma fall flera mil. Idag finns utrustning som teoretiskt ger mer än 100 Mb/s. Om den fysiska miljön som berg och dalar är förlåtande är det möjligt att bygga ett yttäckande nätverk med flera samordnade WiFi sändare/mottagare.
  En bra användning av WiFi är att skapa en första förbindelse till en gård eller by innan man huniit/haft råd att bygga fiber.

Kopparbaserade:

• elnät: Elnätet är en infrastruktur som når ut till (nästan) alla. Att samutnyttja denna även för kommunikation ligger nära till hands. En rad tekniker och produkter har tagits fram för detta, men tekniken har fått liten tillämpning – även om genombrott rapporteras lite då och då. Orsakerna att den inte används är att den ger låg kapacitet, lämpar sig bäst för korta avstånd (utan transformatorer) – och dessutom ställer trefastekniken till extra problem.
• kabel-TV: Bredband över kabel-TV installationer är också ett sätt att samutnyttja redan installerad infrastruktur. Användningen är då naturligtvis för det lokala accessnätet, och oftast i flerbostadshus och villa/radhus-områden. Tekniken har utvecklats och kan idag erbjuda upp till 100Mb/s  symmetriskt med passiva filter i mindre anläggningar. Aktiva system enligt standarden Docsis kan hatera upp till 200Mbit/s nerladdning och 120Mbit/s upplänk.  I båda riktningarna är det delad kapacitet – många användare i nätet leder till betydligt sämre världen – men är man ensam hemma i området så är det mycket bra.
• telefon-modem: Det här är det traditionella sättet att nå Internet, och tas med för fullständighetens skull. Kapaciteten är låg, upp till 56Kb/s, och kan inte räknas som bredband.
• xDSL: Att samutnyttja telefonledningarna för digital kommunikation (DSL – Digital Subscriber Line) är en av de vanligaste teknikerna för att leverera bredband. ADSL kan idag under goda förhållanden leverera upp till 20Mb/s för nerladdning och upp till 2 Mb/s för upplänken. ADSL har sämre kapacitet ju längre man kommer från stationen och slutar fungera 6-8 km från telestationen – beroende på kopparkabelens kvalitet. Högre kapacitet och symmetriska tjänster kan levereras med varianter av tekniken – VDSL kan nå uppåt 100Mbit vid stationen men slutar funger inom ett par kilometer, Den är utvecklad som inomhusleverans i japanska högus och andra stora fastigheter med fiber in i källaren SDSL, har 2 till 8 Mbit/s symmetriskt och är att betrakta som ett fötertagsformat. Tidigare det vanligaste sättet att koppla upp betalterminaler, företagsservrar och mindre telestationer.
• Optiska fiber:

Fiberanslutning är den rekommenderade formen där så är möjligt. Idag är standardanslutningen över fiber 100 Mb/s och uppåt, komponentmässigt är idag 1 Gb/s billigast. 10 Gb/s teknik är på väg att bli ett ekonomiskt alternativ. Kapaciteten i fiber kan dessutom enkelt och ekonomiskt flerdubblas genom våglängsmultiplexering, där kommunikationen separeras i olika våglängdsfönster – färger.
En dubblering av kapaciteten kostar mindre än 1500:-, 18-dubbling 18.000. Denna WDM-teknik tillåter alla hastigheter.
Om man vill nå 8-10 mil går det att skapa upp till 160 kanaler på samma fiber för 20.000:-/kanal med 10Gbit/s

Förläggningen av fiber sker normalt genom nergrävd fiberkabel eller rör att blåsa in fiber i, men det finns även tekniker för att hänga fiberkablar i el-stolpar och kraftledningar. Bland de billigaste sätten att lägga fiber är att dra den i rör i sjöar och vattendrag – men den måste skyddas mot isen.

 Lokalt, t.ex i fastigheter är det normala idag att installera tunna rör för att blåsa in fibern med en specialbyggd tryckluftpistol..

Internetleverantörer

En kontaktväg är att gå via de stora internetleverantörerna. Om de inte har egen verksamhet för detta kan de hänvisa vidare.

Telia

Telia har lång erfarenhet av att stödja lokala initiativ. Idag har man modeller för att både stödja, och i vissa fall subventionera, lokal bredbandsutbyggnad. Mot prestationen för detta är att man får exklusivitet för tjänsteerbjudanden under viss tid. Gotland är det främsta området där projekt genomförs på detta sätt (t.ex Hejde-Väte och Grötlingbo). Sammanhållande, och referensperson, på Gotlandskommun för bredband-glesbygdssatsningen är Anne Ståhl Mousa, tel: 070 540 88 58, mail: lummelunda@me.com

Ingången på Telia för glesbygdssatsningar är http://www.telia.se/fastighetsagare/samfallighet/ .

Referensperson på Telia är Fredrik Nyberg, tel: 070 651 8110, mail: Fredrik.Nyberg@teliasonera.com.

Specialiserade konsultverksamheter:

Bynet

Bynet är en konsultorganisation som specialiserat sig på att hjälpa till under hela processen från intressemöten till färdigt nät. Man har ett etablerat samarbete med Telia, bl.a på Gotland. Idag, enligt egna uppgifter, har man hjälpt nästan 13000 fastigheter, eller ca 100 ekonomiska föreningar att bygga bredband.

Bynets projektmodell, enligt figuren, visar i vilka faser man kan stödja ovan. Man kallar sin modell för FFH – Fiber Från Hemmet – och att leverera både Internet, IPTV och IP-telefoni till fastigheterna. Hur man arbetar beskrivs vidare i den här broschyren.

Några exempel på aktiva projekt (från deras hemsida) är:

Tassemarkens fibernät (Norra Skåne)
Frillesås Östra Fibernät (Halland)
Hejde-Väte Fiber ekonomisk förening (Gotland)
Grötlingbo Fiber Ekonomisk Förening (Gotland)
Kareby Bredband ekonomisk förening (Bohuslän)
Västra Rekarna Fibernät (Södermanland)
Åkulla Fibernär ekonomisk förening (Halland)

Kontaktuppgifter:
mail: info@bynet.se
web: www.bynet.se

Byggsätt för fiber-till-hemmet

En skrift från Nexans om olika sätt att bygga områdesnät, olika material/kablar och utrustningar för dessa.

Nexans har levererat optokabelsystem för mark och luft i snart 20 år. Med stöd av våra erfarenheter har vi skapat Nexans Stadsnätssystem, ett komplett system med beprövade komponenter och lösningar.

I denna skrift vill vi berätta vilka alternativ som finns för hur man kan bygga den sista delen av nätet, fiber-till-hemmet (FTTH), med hög kvalitet till låg kostnad.

Länk till skriften här.

Fältkabel

Försvarets anvisningar för att bygga (tillfälliga) nät. Med bl.a optokabel. Från 2001.

Förord

Behovet att kunna bygga, nyttja, underhålla och bryta egna fältlinjer finns både i nuvarande och i den framtida Försvarsmakten. Även om den tekniska utvecklingen går snabbt, behövs kabelförbindelser som en del i de kedjor av olika sambandsmedel och system som ledningssystem utgör.

Framtiden kräver ett utökat behov av optiska kabelförbindelser med ny kabelmateriel, fler men kortare linjebyggnadssträckor samt att förbindelserna nyttjas för andra uppgifter än att leda strid.   <fortsättning i skriften> …

Länk till skriften här.

Anvisning för förläggning av Optokabel

Anvisningar från Försvarets Materialverk (FMV) 2008:

INLEDNING

Denna anvisning omfattar inomhus och utomhus förläggning av optiska kablar.

<klipp.>

bestämmelser som gäller. I tillämpbara fall hänvisas även till nationell och internationell standard.
FMV använder standardutrustning i så stor utsträckning som möjligt.

Detta innebär att normer från ITU, SIS, IEC m.fl. gäller om FMV ej givit ut egna bestämmelser. Då man använder komponenter speciellt för militärt bruk försöker man om möjligt  använda standarder från EUROCOM, MIL, DOD m.fl.
<klipp …>

Länk till anvisningarna här.

Optical Fiber Theory for Communication Networks

S Gistvik, copyright 2004 -
Stefan Gistvik (Fiberson AB) har tillåtit oss att lägga upp hans textbok om fiberkommunikation på Bredbandskokboken.
OBS! Tillåtelsen gäller enbart icke kommersiell användning.

Länk till boken i pdf-format

Den här boken används i utbildningen på Universitet och Högskolor, och är på engelska. Den omfattar brett det mesta man behöver veta om fiberkommunikation: historisk bakgrund, fysiken bakom fiber och lasrar och hur de kan användas, olika kabelsorter, hur man gräver ner eller hänger upp, … Flera avsnitt är allmänt informativa, men många kräver förkunskaper i fysik och matematik. Stefans eget förord (till tredje upplagan) som följer här beskriver innehåll och syfte:

This book is addressed to those who have a basic knowledge of conventional telecommmunications technology, and who wish to learn the basics of fiberoptic telecomnnmications. The book deals with e1ementary optics, fiber manufacture, fiber parameters, cable technology, laser and light-emitting diodes, optical detectors, connectors and splicing techniques for optical networks. system theory. measurement techniques, installation of optical fiber cables and erbium doped fiber amplifiers.

TIle book contains mainly basic information that will not become obsolete.

The book is intended primarily for use as teaching material in supelvised tralning courses. Each chapter may be read separately and the exercises at the end of the book should be done by each student as revision of the information covered in each section of the course. The book has been written so that it can be used for teaching at the upper secondary school or technical training college level.

I would like to thank all those, especially Ann Lidgard. Per Andersson, Torbjörn Carlnäs, Bertil Arvidsson, Anders Björk and Peter Fickling who have contributed information and spent many nights checking the information in the text.
Hudiksvall. Sweden. 2006
Stefan Gistvik

Nedan följer en kort översikt av innehållet, kapitelvis:

Kapitel 1: A look back in time and today

En historisk översikt och bakgrund till fiberkommunikation. (Kräver inga speciella förkunskaper.)

Kapitel 2: Basic Optics

Här diskuteras grundläggande optiska begrepp – med inriktning på deras användning inom fiberoptik.

Kapitel 3: Preform manufacture and fiber drawing

Här beskrivs hur man industriellt tillverkar fiber.

Kapitel 4: Optical fibers and their parameters

Här beskrivs de grundläggande viktiga egenskaperna hos fiber för kommunikation, och hur man mäter dess.

Kapitel 5: How to chose the right fiber cable

Det här kapitlet beskriver vilka olika typer av fiberkablar som tillverkas, deras egenskaper och hur man väljer rätt kabelsort för rätt ändamål. Det här kapitlet kan läsas fristående från föregående mer teoretiska kapitel.

Kapitel 6: Laser and light emitting diodes for information systems

Här beskrivs de ljuskällor som kan användas för att sända information via fiber och den grundläggande fysiken hur dessa fungerar.

Kapitel 7: Optical detectors

Här beskrivs tekniker för att upptäcka och ta emot information som sänds som ljus i fiber. Den grundläggande fysiken hur dessa fungerar samt diskussion hur man kan överbrygga den distortion signalen får på sin väg genom fibern.

Kapitel 8: Optical fiber splicing

Olika sätt att koppla ihop (svetsa) fiberkablar, kontaktera ändar för att kunna koppla in i utrustningar mm beskrivs. Vad som händer signalmässigt och olika sätt och utrustningar för att mäta egenskaper beskrivs.

Kapitel 9: The fiber optic link and system dimensioning

Här beskrivs hur man kan bygga nät och kommunikationssystem med fiber, hur man kan räkna på egenskaper och dimensionera fibersträckor.

Kapitel 10: Optical fiber measuring and testing in single-mode fiber networks

Här beskrivs tekniker och instrument för att mäta egenskaper hos fibersträckor i nätverk, för underhåll, felupptäckt och reparation.

Kapitel 11: Installation of fiber cable

Här beskrivs de olika sätt man praktiskt bygger fiber nät på. Såväl långdistansnät som accessnät och fastighetsnät. Det här kapitlet kan läsas fristående från övriga.

Kapitel 12: Rare-earth doped fiber amplifiers

Här beskrivs teknik att förstärka signaler i fiber för att uppnå längre räckvidd, både fysiken bakom och hur den praktiskt tillämpas.

Med accessnät förstås normalt det nätverk av kablage och utrustning som finns mellan en abonnent och en telestation. I de lokala [fiber] ”bynät” som det handlar om här är accessnätet den accessfiber ansluter fastigheten till närmaste nod i den gemensamma delen av bynätet. Se vidare förklaring på Wikipedia.

ADSL

Assymmetrical Digital Subscriber Loop (Asymmetriskt digital abonnentledning)

Datatransmission över koppartelefonlinjer. ADSL utnyttjar högre frekvenser som inte används av telefonin. Kopparledningens bandbredd sjunker dock snabbt med avstånd vilket gör att ADSL endast kan användas över korta distanser om cirka 5-7 kilometer. Bandbredden anpassar sig dynamiskt efter kvaliteten på linjen. När signalen når abonnenten, så filtreras ADSL-signalen ut till ett modem med efterföljande traditionellt nätverk samtidigt som telefonin filtreras ut till efterföljande telejack. Detta medför att en telefonlinje kan användas till både ADSL och tal samtidigt. Asymmetrin innebär att kapaciteten på ledningen utnyttjas så att bandbredden för nerladdning till abonnenten är större än den för uppladdning från abonnenten.
Se vidare förklaring på Wikipedia.

ADSL-2

Utveckling av ADSL-standarden som genom bättre utnyttjning av den möjliga bandbredden på kopparanslutning ger högre kommunikationshastigheter. Se vidare förklaring på Wikipedia.

CDMA450

Code Division Multiple Access 450 MHz: CDMA är (äldre) konkurrerande digital standard till GSM som framförallt används i USA och Latinamertika för mobiltelefoni. När det ursprungliga analoga NMT-450 avvecklades erbjöds de frigjorda frekvenserna för mobil datakommunikation, med intentionen att med den goda täckning 450 MHz har kunna erbjuda mobil datakommunikation i glesbygd.  Det nät som det företag som vann licensen satte använde CDMA-standarden för datakommunikation. Prestanda, under goda förhållanden är drygt 1Mb/s.

CWDM

Coarse Wavelenght Division Multiplexing: Är en multiplexteknik att optiskt blanda olika våglängder för att öka överföringskapaciteten i fiberoptiska transmissioner. Coarse/Grov innebär att man för att kunna använda billig filterteknik använder breda frekvensintervall. Typiskt används filter för  8 eller 16 våglängder i ett grövre spektrum (20nm) som spänner över både 1300nm och 1500nm banden. Se vidare förklaring på Wikipedia.

DOCSIS3.0

Data Over Cable Service Interface Specification: är den kommunikationsstandard man använder för bredband över kabel-TV-nät. Version 3 är den senaste versionen, som kan erbjuda upp till 50Mb/s  för nerladdning och 10 Mb/s i andra riktningen. Se vidare förklaring på Wikipedia.

DWDM

Dense Wavelenght Division Multiplexing: Är en multiplexteknik att optiskt blanda olika våglängder för att öka överföringskapaciteten i fiberoptiska transmissioner. Dense/Tät innebär att man använder smala frekvensintervall, med syfte att packa många kanaler i samma fiber, men med nackdelen att filtertekniken blir dyrare, och ett tätare spektrum (100GHz ca. 0,8nm) kräver stabilare lasrar med temperaturstabilisering. System finns med många våglängder typ. 40 som alla normalt ligger i 1550nm området. Se vidare förklaring på Wikipedia.

Edge/3G/4G(LTE)

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening är en förening vars mål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet, och är det vanligaste sätte för bredbandsinitiativ att, inledningsvis, organisera sig. En ekonomisk förening ska för att bli juridisk person registreras hos Bolagsverket, vilket medför att den kan den förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. En ekonomisk föreningen ska anmälas för registrering senast sex månader efter det att beslut fattades om att bilda den. Se vidare förklaring på Wikipedia.

fastighetsnät

Fastignetsnät avser normalt dels den delen av kommunikationsnätet som finns inom fastigheten (och som tillhör denna), dels den delen som ansluter fastigheten till det gemensamma nätet.

Fiber

Fiber används i kommunikationssystem för för dataöverföring där ljus leds genom så kallade optiska fibrer vars kärnor är gjorda av mycket rent glas eller plast från flera millimeters diameter ned till mindre än ett hårstrås diameter. Se vidare förklaring i Fiberskolan eller på Wikipedia.

HDTV

High Definition TV, (högupplösning TV) innebär en tv-bild med högre upplösning än de nuvarande PAL-, NTSC- och SECAM-formaten. HDTV sänds alltid med digitalt ljud (oftast Dolby Digital 5.1) och oftast i bredbild (widescreen, 16:9). HDTV finns idag något förenklat i tre format (bildupplösningar) kallade 1080p, 1080i samt 720p, vilka är namngivna efter hur många horisontella linjer bilden innehåller. Som jämförelse innehåller dagens standard-TV i Sverige 625 linjer.
Se vidare förklaring på Wikipedia.

Infrastruktur

Den generella betydelsen av begreppet infrastruktur är  nödvändiga stödjande strukturer och mekanismer. Ofta i betydelsen av samhällsviktiga grundstrukturer som vägar, system för energiförsörjning, kommunikation, mm. Speciellt i sammanhangen här menas den fysiska strukturerna som måste byggas och installeras för att kunna få bredband – dvs kanalisation, fibernät, utrustning, …

Internet

Internet är det stora molnet som på ett övergripande sätt beskriver hur vi alla är ihop-kopplade. Datorer, servrar (vilka också är datorer) och maskiner i ett nätverk är och bildar tillsammans nätverk genom att använda samma sätt att kommunicera. På Internet används flera protokoll för att överföra och kommunicera på samma sätt med lika regler och överenskommelser. De protokollen sammanfattas tillsammans som TCP/IP-familjen. Internet kan delas upp i ytterliggare beståndsdelar beroende i vilken utsträcking som definieras, WAN (Wide Area Network), LAN (Local Area Network), se vidare under Nätverk. Källa och vidare läsning: www.ne.se

IP-telefoni

IP-telefoni är överföring av röstsamtal och dylikt via datornätverkbaserade på internetprotokollet (IP). Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen uppdelad i datapaket. IP-telefoni kallas ibland webbtelefoni eller bredbandstelefoni. Se vidare förklaring på Wikipedia.

ISP

Internet Service Provider  – Internetleverantör, dvs den som erbjuder den grundläggande Internet kommunikationstjänsten.

kabel-TV

Kabel-TV är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidaresänder signalerna till en mängd hushåll. Detta till skillnad mot vanlig satellit eller marksänd TV, där varje hushåll har antenn och tar emot signalerna själva.Varje kabelnät består, som namnet antyder, av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. TV-signalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln.
Se vidare förklaring på Wikipedia

kanalisation

Kb/s Mb/s Gb/s

KO

kollektivt abonnemang

micro-operatör

MPEG2

MPEG4

Samfällighet

samförläggning

Satellit förbindelse

strukturfonder

sub-operatör

VDSL

VDSL-2

Videokonferens

WiFi

Wimax

våglängdsmultiplexering WDM

xDSL

öppna nät